"Allt jag kan kraxa fram är en och annan mossig schablon"
Detta var verkligen inte det lättaste ska jag tala om. Det är extremt frustrerande att behöva sluta raderna på samma ord hela tiden, och trots att man vet att man bara följer en versform så känns det ändå som att det är man själv som är fullkomligt värdelöst på att variera sig. Jag har skrivit en sestina och döpt den till "Till Göteborg". Ja, ni fattar, temat är STADEN, mina vänner, STADEN. Det är lite för tidigt att säga om jag är nöjd än eller inte. Måste nog prova att skriva en till för att ha något att jämföra med. Blir de alltid så här obegripliga? Ska också försöka mig på att hitta en sestina skriven av någon annan. Finns det någon som lyckas utnyttja detta på ett seriöst sätt och få det stiligt och allvarligt? Knappast möjligt. Här kommer den i alla fall,
TILL GÖTEBORG
Du är din egen gråa ocean
med skummiga vågor av människan
med hela golfströmmar av kaffe
Du har dina egna iskalla vindar
och i varje höghus en expert
på hur det står till i din civilisation
Jag ser dock flera sorters civilisation
där jag skvalpar på din ocean
Jag önskar tvivel hos varje expert
och en mer rättfärdig bedömning av människan
Kanske är vi dina unika vindar
och du detta ständigt livgivande kaffe
En turk med get hittade kaffe
En man med båt från fjärran civilisation
förde hit det med hjälp av vindar
mellan länder och över mången ocean
till oss, den lat-trötta människan
vars barnbarnsbarnsbarnbarnsbarn nu är en expert
Men som sagt, för varje ämne en expert
och prisat vara alla getters kaffe
för denna morgon ser jag människan
jag orkar åka spårvagn i din civilisation
Vackra Götaälv är mig en ocean
och vi flyger tack vare dina vindar
Men historien har sina vingslag och vindar
Det vet varje historisk hobby-expert
Jag känner dina minnen och de doftar ocean
de doftar nyrostat från Mauritz kaffe
de luktar generationer av självgod civilisation
men även frid och fröjd i människan
Älskar du som jag denna människan?
Ser du den försöksflaxa i dina vindar
och försöksexistera i din civilisation?
Är du kanske den enda expert
som är värd sin vikt i kaffe
och vi andra bara grå plankton i grå ocean
Ja, du är en ocean även utan människan
som pimplar kaffe på sina vindar
Vad gör en expert i en yttre-rymden-civilisation?
Så, när jag filat på den här ett tag så blev jag så trött på långa dikter så jag skrev en tanka. En japansk strof med fem rader med stavelserna fördelade såhär: 5, 7, 5, 7, 7
chili mot chili
i någon slags mun mot mun
metod för känslan
av att bara få vara
där en lycka återföds
Och den handlade inte om STADEN.
Ja, du har rätt Jenny, antingen så spelar jag in några dikter eller så blir det en bok. Men ingenting är 100% säkert än och det stör mig väldigt mycket.
Tove, du är en ypperligt talangfull människa som kan göra detta svåra versmått till någonting begripligt! Jag diggar och känner igen mig i din gbg-dikt. Tankan var även den finurlig. Stora kramar från din groda
Lilla tankan mkt fin. Stora sestinan attans kul att läsa. Det ligger både ngt tryggt och ngt begränsande i själva formen, kanske både för läsaren och diktaren. Och det är som med livet: rutin, fasta former och kontroll måste kombineras med infall, tvivel och toktankar. Då blir det som allra bäst, inte enklast - men bäst. Häpp från din livslånga supporter.
Lite fusk, men kul som experiment - en sonettmaskin:
http://www.dn.se/DNet/custom-jsp/sonett/sonett.html
Pussåkram
Härligt Tove! Jag tycker inte alls att det verkar som att du är fullkomligt värdelös på att variera dig.
Tänk på att resonera kring dina val. Varför valde du t.ex. just versmåttet sestina? Varför just orden civilisation, ocean, kaffe m.fl.? Alla småval du gör som författare och projektledare vill jag ta del av!
